Ett webbhotell erbjuder tjänsten att lägga upp digitala tjänster så som hemsidor, bloggar, e-butiker men också mer avancerade alternativ för företag och appar.
För att dessa tjänster ska vara tillgängliga för alla på Internet så sparas alla information och programvara på webbservrar som är anslutna till nätet.
Webbservern sköter inkommande anslutningar och exekverar sedan rätt programkod beroende på vilken efterfrågan som sker. När en hemsida laddas skickas flera förfrågningar till webbservern för vilken sida, stilmallar, skriptfiler och bilder som ska hämtas till klienten (den dator som besöker hemsidan).
Webbhotellet ser till så all programvara och stöd för tekniker fungerar som tänkt så att varje anrop till webbservern kan hanteras korrekt.
Lästips: Vad är ett webbhotell?
Steg för steg – Vad som händer
Hur ett webbhotell fungerar kan ibland lättast beskrivas från hur webbservern kommunicerar med webbläsaren. Låt oss titta närmare på detta.
DNS – Ta reda på faktiska adressen
När du knappar in en adress i din webbläsare gör du det ofta i form av ett domännamn som t.ex. https://allawebbhotell.nu.
Domännamnet är ett system anpassat för att människor lättare ska kunna kommunicera digitalt via olika resurser. Det är här DNS som är akronym för Domain Name System kommer in i bilden.
Det som sker bakom kulisserna är att din Internetleverantörs (ISP) DNS-server kollar i sitt register om den tidigare letat upp den faktiska adressen för allawebbhotell.nu.
Om adressen saknas hos din din ISP eller om bäst-före-datumet* utgått så skickar DNS-servern ett anrop till toppdomänens (.nu i detta fallet) server och frågar om vilka namnservrar som är kopplade till domännamnet allawebbhotell.nu.
I detta fallet kommer svaret om att det är dns1.oderland.com och dns2.oderland.com som används eftersom det är just Oderland Webbhotell som vi använder. Detta är webbhotellets DNS-servrar som håller koll på alla domännamn som är kopplade dit. En ny förfrågan skickas till dessa servrar och ett svar i from av IP-nummer skickas tillbaka till din Internetleverantörs DNS-server.
IP-nummer som i stil med 91.201.60.55 är faktiska adresser som digital kommunikation sker med över Internet. Det är adressen till webbservern och dit som alla förfrågningar ska skickas. När klienten (din dator och webbläsare) fått reda på IP-numret så skickas förfrågningen direkt dit utan att passera DNS-servrar.
Beskrivande metafor: IP-nummer är Internets motsvarighet till telefonnummer. När du slår ett nummer vet nätverket exakt var detta ska ta vägen. Vi människor har svårt att memorera nummer och behöver hjälp där domännamnsystemet kommer in i bilden som motsvarar en digital telefonkatalog där vi kan slå upp det faktiska numret med hjälp av namn. Med andra ord anger vi namn och automatiskt hjälper datorn oss att slå rätt nummer.
* Det finns inget som heter bäst-före-datum för domännamn-information däremot används termen TTL som står för Time To Live. Hur länge domännamnsinformation ska sparas innan DNS-servrar ska kasta den och be om ny information. Om du t.ex. flyttar din hemsida kan du korta ner denna tid så det inte tar lika lång tid för flytten att faktiskt träda i kraft.
Webbservern svarar
Webbservern tar emot förfrågan över protokollet som anges (i detta fallet HTTPS för säker anslutning) från webbläsaren där domännamn och vilken resurs som efterfrågas skickas med. Oftast är det GET-anrop som sker där webbläsaren ber om att få innehållet för en webbsida, bild, video eller liknande.
Eftersom många webbhotells servrar delas av flera kunder är det viktigt att domännamnet skickas med. Annars vet inte webbservern vilken domän förfrågan gäller och det är även därför du inte kan ansluta till rätt hemsida om du hade försökt skriva in http://91.201.60.55 i din webbläsare.
Om det bara är en bild som ska returneras så kan webbservern svara med den i sin enkelhet och sedan är allting klart.
Däremot kan förfrågningar vara med komplexa som kräver annan typ av bräkningskraft. När du t.ex. besökte denna artikeln så var webbservern tvungen att ladda in mjukvaran för WordPress, hämta innehållet för denna artikel i databasen MySQL, köra en mängd andra databasfrågor för att generera meny och andra delar av hemsidan innan den slutligen kan skicka det färdiga resultatet till din webbläsare.
Webbhotellets kontrollpanel
Webbhotellets kontrollpanel ger dig möjligheten att konfigurera alla de tjänster som de erbjuder och genom guider och information som webbhotellen tillhandahåller kan de flesta med bra baskunskap i datorer lösa många uppgifter så som att:
- Koppla domäner till ditt webbhotellskonto
- Installera mjukvara som WordPress på din hemsida
- Skapa databaser
- Skapa e-postadresser kopplade till ditt domännamn
Webbhotell – ofta delad hosting men inte alltid
Att ha en egen dedikerad server med webbserver och alla funktioner installerade kostar en hel del och betydligt mer än de priser du ser hos svenska webbhotell.
Orsaken är att de flesta webbhotellskunder endast behöver använda en mycket liten del av alla resurser som en webbserver har i form av beräkningskraft och lagring. Därför kan flera kunder dela på en server och således även dela på kostanden.
Förutsatt att webbhotellet är seriöst och inte överbelastar en server med för många kunder samtidigt som det finns bra säkerhetssystem installerade så ska detta fungera väldigt bra. Om säkerhetsbrister uppstår i en kunds webbplats så ska det inte kunna sprida sig till en annan och vice versa.
Det finns många billiga webbhotell du kan välja på och ibland innebär det kompromisser för att hålla nere kostnaden. Det kan röra sig om infrastrukturen i datacentret där webbservern står, hårdvaran i servern, teknisk support eller andra begränsningar som håller nere priset. För många enklare hemsidor och bloggar räcker detta dock bra.